Vildsvin

Vildsvin

Vildsvin har funnits i Sverige sedan tidig stenålder och var ett av de första djuren som domesticerades av människor under denna period. Dock var det en period då den var helt utrotad inom Sverige i och med att det bedrevs en oansvarig jakt på den, framför allt inom högadeln. Dess status i Sverige har gått från oönskad till att bli sedd som en naturlig del av den svenska faunan och är nu inte länge utrotningshotad. Nuförtiden går det att jaga vildsvin inom Sveriges gränser nästan hela året runt. Läs mer här nedan om vildsvinet som är en del av de nordiska viltarterna.

Vildsvin i Sverige genom tiderna

Det tidigaste fynden från den yngre stenåldern visar att vildsvinet domesticerades och beblandades med tamsvin. Dock är det sedan oklart vad som hände för efter denna period så finns det inga skriftliga bevis att vildsvin har fortsatt förekommit i Sverige och därför misstänks vildsvinet ha blivit utrotat under denna period. På Öland återinplanterades vildsvinen år 1723 för att ingå i den kungliga djurgårdsinrättningen, alltså en park enbart till för jakt. Friherren Oscar Dickson valde sedan att släppa ut några exemplar vid sitt gods i Södermanland och sakta men säkert började beståndet att öka. Men det skulle dröja ända till 1987 som en hjord på 100 individer upptäcktes i Stockholms län.

Samma år rev riksdagen upp ett beslut som innebar att vildsvin var oönskade i Sverige. Detta gjorde att vildsvinet fredades och kunde föröka sig vidare i Sverige. Idag säger man att gränsen för var vildsvinen finns i Sverige är vid Dalälven. Söderut och nedåt i Sverige, där det största beståndet finns i Svealand och Götaland. Den senaste beräkningen från Jordbruksverket visade att vildsvinen uppgår i närmare 300 000 individer. Det är en otroligt snabb spridning och därför har Naturvårdsverkets utredning visat att vildsvinen bör jagas hårdare för att kontrollera beståndet, men har stött på motstånd då jaktmetoden som föreslås anses vara oetisk.

Utseende och föda

Vildsvin har en smal men högrest kropp med mörkrbrun päls som avslutas med en kort svans. Under trynet sticker det fram två karaktäristiska hörntänder. Suggan väger runt 100 kg medan galten väger runt 200 kg. Dess dåliga syn kompenseras med god hörsel och utmärkt luktsinne som kan känna doft av en jägare på uppemot 500 meter. De är allätare men fokuserar mest på vegetabilier som till exempel sippor, kabbeleka, rams, fallfrukt och ekollon. Vildsvinet är därför oönskat bland lantbrukare som kan få deras grödor nedtrampade och uppätna av djuret. I vissa fall kan vildsvinen också äta upp markhäckande fåglar och dess ägg.

Vildsvin hör numera till svensk fauna.

Det är inte ovanligt med en flock bestående av 20 vildsvin som äter upp allt de kommer över. När suggan ska föda lämnar hon flocken och bygger mycket noggrant ett bo. Efter födseln så tar hon med sig ungarna till flocken igen där alla suggor som har mjölk diar ungarna. En sugga föder ungefär 5-9 kultingar och levnadsåldern ligger på 10-15 år. Men i de områden där varg förekommer är vargattack den största dödsorsaken bland vildsvin. Dödas en sugga med kultingar kan de andra suggorna i flocken ta sig an kultingarna om de är större än deras egna. En sugga kan alltså välja att stöta bort sin mindre kulting mot en moderlös, större kulting om den anses ha större chans för överlevnad. Dock bildas aldrig något moderband till dessa kultingar även om det förstås förekommer undantag.

Jakten på vildsvin

Vildsvin är vanligtvis skygga djur och ses sällan dagtid. Under parningssäsong blir de dock mindre skygga och galtarna kan därför ibland ses utföra aggressiva parningsuppvaktningarna inför suggorna. Men eftersom vildsvin oftast rör sig i mörkret vill Naturvårdsverket att jakt med belysning och fällor ska tillåtas. Det har dock fått kritik för att det kan leda till djurplågeri för kultingarna om suggan fastnar i en fälla och de står utanför. Denna jakt får förekomma under hela året förutom perioden 15 februari-15 april då endast årskultingar är lovliga. Om inte beståndet kontrolleras riskerar vildsvinen stå för en ökande del av viltolyckor i trafiken. Just nu ligger de rapporterade fallen på ungefär sex procent av de totala viltolyckorna i Sverige.